Ljusbåge; orsak och konsekvens
Ljusbåge kan orsakas av ett tekniskt fel, men oftast orsakas den av en mänsklig felhandling. Vanligtvis förekommer ljusbåge i samband med en kortslutning och frigör då enorma mängder energi. Ljusbågen frigör energi i form av intensiv värme och ljus samt i vissa fall explosivt tryck och ljudvågor. Temperaturen kan vara mellan 5–20 tusen grader.

En ljusbåge kan ha mycket allvarliga och ibland katastrofala följder för både arbetare och företag. Potentiella skador är externa och interna brännskador (potentiellt oläkbara), förgiftning genom inandning av heta giftiga gaser, förlorad syn på grund av högintensivt ultraviolett ljus och hörselnedsättning på grund av ljudchock.

Vad är bristen?
I decennier har vi arbetat med att skydda oss mot strömgenomgång vilket är en av de faror som finns med elektricitet. Det kanske är naturligt att strömgenomgång varit det stora fokusområdet då majoriteten av elolyckor och framförallt dödsolyckor orsakas av strömgenomgång.

Trots det så inträffar det en hel del ljusbågsolyckor varje år och där flera av dem resulterat i svåra brännskador. Sannolikheten att överleva vid en ljusbågsolycka är något större än vid strömgenomgång där personen fastnat på grund av muskelkramper. Däremot får personen ofta leva med livslånga brännskador, ärr och rörelsenedsättningar efter en allvarlig ljusbågsolycka. Det är just det som gör det så viktigt att även beakta ljusbågsfaran då vi arbetar med eller nära elektriska anläggningar.

Branschen har sakteliga insett att det behövs någon form av skydd mot ljusbåge och majoriteten av de som arbetar med el bär flamskyddade eller ljusbågstestade kläder. Däremot upplever jag att det är väldigt få som vet, eller ens har funderat på vilken grad av skydd kläderna är avsedda att skydda emot. Ingen riskbedömning är utförd för att bedöma om skyddsutrustningen möter den risk arbetstagaren kan bli utsatt för.
Det är i sin tur en följd av att mycket få anläggningsinnehavare har kvantifierat risken med ljusbåge och kan tillhandahålla den information som krävs för de som arbetar med anläggningen. Även om det finns kännedom om skyddsutrustningens energitålighet så blir det lite av en gissningslek om man inte vet vilken energi man kan bli utsatt för.

Utan information på anläggningen så tenderar val av skyddsutrustning bli antingen över- eller underdimensionerad. Inget av fallen är vidare bra och för mycket skyddsutrustning kan faktiskt leda till andra arbetsmiljörisker då det kan bli väldigt varmt samt minska rörligheten.
Det kommer aldrig bli 100 % rätt även om det finns energiberäkningar över anläggningen och skyddsutrustningen är perfekt matchad enligt dessa. Det blir däremot en mycket bättre utgångspunkt än om skyddsutrustningen bara valts på måfå.